Vad innebär det att klä upp sig

Mina damer och herrar,

I dagens samhälle är uppklädd ett tämligen diffust begrepp. Vad innebär det egentligen att vara uppklädd och hur bedömer man om man de facto är uppklädd eller inte. Jag har en tendens att sticka ut lite för mycket när jag klär upp mig. Men det innebär att jag lever i min egen lilla värld där min garderob skulle vara mer gångbar i en svunnen värld som tillhör 20- till 50-talet. Även om det blivit en någotsånär återupplivande av den eran i flera delar av världen, så är det ingen vedertagen mondänitet. Det beror dels på att det inte går att införskaffa en komplett repertoar i någon vanlig butik, utan kräver en del tålamod, undersökning och inte minst engagemang.

Style is a way to say who you are without having to speak. Rachel Zoe

I dagens jäkt och stress upplever många det som tämligen utmattande att behöva utsätta sig för den typen av stress, även om jag personligen ser det värt mödan. Ens klädstil är något som i hög grad påverkas av rådande trend. Man ser du affischerna när man står och inväntar tåget på perrongen eller i busskuren, ute på gatorna och bland sina medmänniskor. Trend bestäms även, till stor del, av nya medier såsom, exempelvis, Instagram.

Trend är en sak. Den får en att känna tillhörighet. Den ger en ett osynligt medlemskort till den grupp eller mängd människor som följer trenden – många gånger till punkt och pricka. Men trend definierar inte dig. Inte till fullo. Ibland kan den kännas helt rätt och man känner att den här stilen kommer man aldrig vilja släppa. Det är en sak. Men att känna stress och utanförskap för att man inte har möjlighet, tid eller råd till att införskaffa den garderob som består av den tidens trend, kan vara betungande och själsligt belastande för många.

Som tur finns det i dagens samhälle många olika typer av klädstilar, vilket föranleder en, i mångt och mycket, öppenhet gentemot egna klädpreferenser. Det innebär att man inte lika ofta stöter på den typen av konservatism, såsom man kanske gjorde under stora delar av 70-, 80- och 90-talet. I dag är det, till exempel, inte ovanligt med 30- och 40-åringar som går till jobbet med (trasiga) jeans och T-shirt (även i högre chefspositioner), vilket indikerar en acceptans och öppensinnad inställning lik ingen förr. Detta är ett kriterium på ett mångfacetterat tillika dynamiskt samhälle, kan jag tycka.

Denna högst personliga åsikt resulterar nu i en återkoppling till rubriken på detta inlägg: Att “klä upp sig” är härigenom ett extremt situationsanpassat fenomen. Arbetar man med produktion inom byggsektorn kan en skjorta räcka för att vara uppklädd, medan kostym är det självklara plagget för de flesta verksamma juristerna. Svaret är, helt enkelt, att det beror på ditt ställningstagande och din inställning gentemot omgivningen hur du vill klä dig. Vissa ceremonier kräver en viss klädsel. Du kan exempelvis inte gå klädd i kavaj och jeans till nobelmiddagen eller i frack till afterwork på en bar som primärt serverar hamburgare och öl, för den delen.

Är det som sådan att du ska du på en högtidlig förrättning eller liknande och känner dig smått vilsekommen, så är det bara att ta kontakt med undertecknad, så kanske vi kan komplettera din garderob med något gångbart till olika formella sammanhang.

Allt gott mitt herrskap!

Eder,

Arbiter Elegantiarium